top of page

Historia 

​

Visste du detta om Kardis och de där boende?

 

* Den första inskrivna i Kardis enligt jordaboken hette Henrik Kardhine. Året var 1596. Med det hör Kardis till en av Tornedalens äldsta byar.

 

Kardis folkmängd år 1920:
Totalt: 220 personer
därav
ogifta män: 85
ogifta kvinnor: 66
gifta män: 20
gifta kvinnor: 31
änklingar: 3
änkor: 5
frånskilda: 0

 

* Under 1930-talet genomfördes det för den tiden största torrläggningsprojeket i övre Tornedalen då Kardisenvuoma utdikades och nyodlades. Gränsuppsyningsmannen Karl O.Waara var den som stod för ansökan om statsbidrag för projektet – ett projekt som berörde de flesta gårdarna i Kardis.

 

* Det finns idag två kända tidigare kvarnplatser i Kardis. Den största i Torisenoja och den andra i Isooja vid Jouttenojas utflöde.

 

* Byns första personbil inköptes av läraren Leonard Siljekrans. Året det hände var 1925 och bilmärket hette Essex Supersix.

 

* Bröderna Pohjanen ägde från 1930-talet byns enda lastbil, som var av märket Ford. 

 

* Jordbrukaren Bertil Waara blev den första i byn att  skaffa sig en jordbrukstraktor. Året var 1936 och traktormärket Case. Bertil var då en ung man- 23 år.

 

* Första kända vevgrammofonen i byn ägdes av August (Age) Tano redan under 1920-talet. August var senare föreståndaare för Arbetsförmedlingens filial i Kardis till långt in på 1960-talet. 

 

* Otto Kultti drev byns diversehandel från 1920-talet. Senare hade byn fyra affärer – Rundgrens diversehandel, Konsum (övertog Ottos affär), Anni Lantto och Evert Kulttis affärer.  Hilma Rundgren drev Rundgrens diversehandel tills hon av hög ålder (90 år) tvingades lägga ner verksamheten. Under perioder hade Rundgrens filial i Torinen hos Armas Wirtala och senare hos Emmy och Noak Wirtala.

 

* Under 1950-talet drev bröderna Edvin och Helge Koskenniemi ett garveri i Jouttenlahti. Verksamheten omfattade även tillverkning av näbbskor och andra skinnprodukter. Oskar Ristimella var en av flera som i sitt hem sydde näbbstövlar för garveriets räkning. Edvin brukade berätta att Oskar var en särskilt duktig skomakare, suutari, som producerade skor av mycket hög kvalitet. Edvin Koskenniemi var senare även byns slaktare. Så när Edvin kom cyklande med yxan i pakethållaren visste man att kalvens eller kons sista stund snart var kommen. 

 

* Under 1920-talet fanns även ett tegelbruk i byn. Detta ägdes och drevs av Hjalmar Mäki. Tillverkningen av tegel utfördes för det mesta av kvinnlig arbetskraft. Teglet transporterades till beställarna med häst och vagn. 

 

* Isak Pantzare var en erkänt duktig smed som drev smidesverksamhet på sin gård fram till 1930-talet. Isak tillverkade smidesprodukter av alla slag, spikar gångjärn, lien, ja allt som behövdes för gårdarnas behov. 

 

* Rikstelefonen kom till Kardis en bit in på 1910-talet då flottningsföreningen införskaffade byns första telefon till förmannen Emil Niemi(Johteen Eemi). Emil och hans hustru Josefina med familj bodde på en gård vid Jouttenlahti. Efter flytten till Pello bodde dottern Hilma, som bl.a. fungerade som byns barnmorska, med maken Karl Krutrök och övriga familj på gården.

 

* Från år 1925 och fram till sin död drev Maria Tano, kallad ”tanon-Maju”bageri och cafèrörelse i Kardis. Under senare tid och fram till sin död  bedrevs dylik verksamhet av Sofia (”Fia”) Sirkka. Under kvällar och helger samlades byns ungdomar hos ”Fia” för att umgås, till en kopp kaffe med dopp och kanske någon varmkorv därtill.

 

* Föreståndare för byns förmodligen första telefonväxel var Maria och Gustav Erkki som drev verksamheten fram till början på 1960-talet då Meeri och Erik Mäki tog över.

 

* I slutet på november år 2011 lyser vintern fortfarande med sin frånvaro. Vi talar om klimatförändring, växhuseffekt och dess följder. Det är dock inget unikt med denna milda höst. Faktum är att under julafton år 1937 var jorden i Kardis fortfarande så pass ofrusen att hemmansägaren Emmanuel (”Manne”) Koskenniemi passade på att plöja en åkerteg på sitt skifte!!

 

* Rune och Stina Erkki blev först i Kardis att skaffa sig en elektrisk spis. Årtalet var kring 1945. Rune berättade en gång att kardisborna reagerade förvånat på investeringen och uttryckte sig: ”Tulli-Erkin poika, mettää on ette pääle kaatuu ja sähköhellän laittavat!” (”Tullar-Erkkis son, skog finns så den faller på en och så skaffar de sig en elspis”) 

Ester och Sigvard Öhrn köpte troligen den första elektriska tvättmaskinen till Kardis. Ragnar Öhrn, en av 9 syskon i familjen, berättar att maskinen som inköptes 1951 eller 1952 var av pulsatormodell som rymde 100 liter vatten. Ragnar berättar vidare att ”vi aldrig haft så många gäster innan köpet blev känt i byn, även gäster som aldrig besökt oss innan. Maskinen stod på hjul och rullades fram till diskbänken där vattenkraften fanns när det var dags för veckans ”föreställning”.”

​

*Stina Kajsa Kaltio (1849-1929) levde under mycket knappa förhållanden och bodde ensam i en jordkuleliknande koja i Jouttenlahti. Grannen Bruno Koivumaa berättade att när han en gång tittade in hos Stina Kajsa så hade hon en tjurkalv i ett kätte inne i ett hörn i sin koja. Om hon saknade annat boende för kalven eller om hon hade inne den för att hålla upp värmen i kojan är inte känt. Bruno berättade vidare att när Stina Kajsa fick naturabehov då hon skördade hö på en liten gräsplätt uppe i Laurittaja så tog hon med sig avföringen hem till sig, att användas som gödsel i den lilla jordplätt hon brukade. Tala om kretsloppsleverne!

bottom of page